Det blir spännande att se helt enkelt. Där 2011 bar med sig kärlek jobb och bostad så hoppas jag mer att 2012 bara fortsätter i samma spår. 2011 var året då jag började älska vardagen och slutade stressa över veckorna som gick. (Det kommer ju alltid fler). Det har också varit året då jag återupptagit både läsandet och spelandet. Läsandet har blivit nöje igen och spelen är mer än distraktion från stress.

Min förhoppning är att 2012 blir ett minst lika tryggt år och det har det alla förutsättningar att bli. Den stora haken är jobbet, än har jag inte fast tjänst utan jobbar på årsvikariat. Jag är hoppfull men inte säker, så sommaren kommer säkert vara lite orolig. Men det är som det är, och det blir som det blir.

Harry Potter är ju ett annat exempel på en lång serie om samma personer, men de böckerna följer ju hela tiden samma förutsägbara mönster. Jag tycker Deverry-serien är bra på det sättet, nog vet man att det troligtvis blir ett krig i var eller varannan bok, men det är ungefär det enda du vet. Och vilket sorts krig vet du aldrig. Kerr är också riktigt bra på att skriva intressanta personer med djup, om hon inte kunde det skulle serien fallit platt ganska snart.

Tyvärr finns bara bok 1-12 på svenska, de sista har aldrig översatts. Jag läser de istället helt på engelska på min iPad i Kindle-appen. Väldigt smidigt :)

Stör ej. Läser internet.

Se den! Och se den på engelska helst.

En helt underbar höstdag idag :)

Melody Club spelar Palace Station

Igår var det 40-årsjubileum här på universitetet. Fest hela dagen och flera olika scener med artister och DJs på kvällen. De jag sig mest framemot att se var Melody Club och Sahara Hotnights. De förstnämnda hade en riktigt bra show och mycket spexande på scenen. Det var helt underbart att höra Covergirl, Baby och, framförallt, PALACE STATION(!) live :) Sahara hotnights var inte lika bra som jag hoppats, men så spelade de kl 22.30 (15 min sena) och det var iskallt och jag frös.